Fredag: Obon började på fredag och det innebär att många japaner är lediga och åker till tempel för att be till sina förfädrer (ja, det stavas så egentligen). Jag och mina rumskompisar åkte till Tokyos största tempel, Meiji Jingu Mae, som ligger i Yoyogiparken. Väl utanför Harajuku Station på Yamanoteline så går man bara igenom den jättestora toriporten (gå igenom den vänstra sidan så att du inte krockar genom andarna!) och väl igenom den har man kommit till en annan värld, enligt shintoismen. Här är det tjock skock och tyst. Känslan av förvåning att världen största stad omringar parken gör att man egentligen känner sig långt utanför metropolen…

Väl framme vid templet så kastar jag ett mynt, klappar två gånger, bugar två gånger och ber till mina

förfädrer (okronologisk ordning).

Sedan går vi bort genom Takeshita dori i Harajuku och till ett okonomiyaki-ställe som har ”all you can eat” för 1990 yen för killar & 1750 yen för kvinnor och då får man kalasa på okonomiyaki i hela två timmar! Det är hur gott som helst! Man beställer in en ingrediens såsom rice cake eller något annat och får in det tillsammans med kål, smet och kryddor. Detta ska sedan mosas ihop till en perfekt smet och denna steker man sedan på den enorma plattan som är inbyggd i bordet. När den är klar smetar man på HP-sås, torkat fiskkött, kryddor och majonäs! Voila, färdigt! Jättegott!

Innan man skulle betala skulle man ha ätit upp allting för annars tar de ut en avgift för resterna (?!) så jag hällde ner en ofärdig bunke med ingredienser i en påse och smugglade iväg den för att steka den hemma istället…

Efter detta drog vi iväg till ett purikuraställe (som ligger alldeles i början av Takeshita Dori i Harajuku) och för första gången klev in i en av de många automaterna. De är otroligt stora och bra belysta. Skinande rena och vita därinne! Och sedan skedde ALLTING i ett snabbt tempo: när pengarna väl var inne så skulle man snabbt bestämma antalet bilder, bakgrundsbilder och sedan togs alla bilder omedelbart efter varandra och sedan direkt till den andra delen där de tryckkänsliga skärmarna satt för att rita! Detta var också under tidsbegränsning så man måste vara snabb! Man kunde rita, välja bilder att placera på fotot och skriva. När man var klar fick man sedan vänta onödigt länge på att bilderna skulle skrivas ut (man kan också skicka till sin mobil om man så vill).

Lördag:

Onsen!

Onsen säger jag bara! Mitt första onsenbesök och det var i Tokaido i Tokyos förorter. Behöver inte säga så mycket men det var naturligt, gult vatten på cirka 45 grader, rätt så hett men man vande sig. Och ”ispoolen” var på – och detta uppfattades som iskallt – 20 grader! I Sverige skulle jag bli hypad om jag hörde att sjövattnet låg på den temperaturen! Men inne på onsenet blev det plötsligt 25 graders skillnad ungefär och då var det inte lika skönt… De hade olika jacuzziställen med jättesköna jetstrålar! Utomhus fanns det flera onsenbad och jag hade det så skönt att jag somnade på ett ställe och den kvällen hade jag en massiv bränna på ryggen… Detta onsenbesök kostade bara 1200 yen. Om jag kommer göra det igen? Javisst, flera gånger!

Kvällen spenderades utanför Tokyo där vi upplevde Hanabi än en gång:

Söndag:

Kamakura

Alltså detta ställe är egentligen inte Japan. Och jag gillade det! Det bara osade Floriga, Hawaii eller något liknande, och med en vacker strand med varmt havsvatten kunde det bara bli hur bra som helst! Vi började med att gå till ett tempel som låg en bit upp på ett litet berg så man hade en fin utsikt över Kamakura. Vädret var perfekt med blå himmel så vi drog till stranden och badade en liten stund. Behöver jag nämna att sanden var så gott som fläckfri fast det var packat med japaner?

Mot eftermiddagen åt vi middag på ett jättemysigt matställe med utsikt över hela stranden i solnedgången. Jag beställde in en tacomacka som gjorde succé hos mig, såväl som den enorma Chocobana Special Shakey! Åh, då var jag tjock! Men det kostade också 2000 yen sammanlagt, billigt dock i jämförelse med vad motsvarande ställe skulle ha i Sverige.

Haha, denna ser så rolig ut med de små människorna!

I solnedgången gick vi till Daibutsu och såg en av världens största och äldsta Buddhastatyer, 13,4 meter hög! Den är från 1200-talet och har klarat flertalet tsunamis (!), jordbävningar (!!) och miljontalsbesökare (!!!). Man kan alltså gå upp inuti buddhan för en utsikt från hans rygg (hahaha!), och en gång i tiden kunde man se ut från hans halvslutna ögon. Stället var otroligt lugnt och vackert, där skulle jag kunna ha suttit i timmar och bara njutit av livet med buddha som inspiration.

Kvällen spenderas på stranden där eldshower och japaner med fyrverkerier. Även fast detta var en söndag så fanns det flera klubbar som PÅ stranden körde fullt ös, och alla ungdomar skötte sig, inga flaskor eller slagsmål på stranden överhuvudtaget! Stämningen var jättemysig och det var svårt att tro att Tokyo downtown är endast 50 minuter bort från Kamakura…